Varit hos mormor ikväll och fick äntligen mina efterlängtade kakor, muMs!
Var där i två-tre timmar under tiden då mamma dukade inför begravningen imorgon. Känner på mig att det kommer bli en väldigt "spänd&tryckt" stämning.. Vet inte alls hur jag kommer att reagera, men de kommer nog säkerligen fällas en del tårar.
Som jag sagt innan så är de tråkigt att morfar inte finns mer, men han har varit sjuk i många år så jag kan ändå tycka att detta vart de bästa för han själv! Och självklart är jag ledsen, men jag mår inte dåligt för han eller hur ska jag förklara.. Det är inte hans död som tar största platsen i min depression, inte just nu i alla fall. Men det är klart att den påverkat mig på ett eller annat sätt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar